Varför har det blivit så att när jag är hemma har jag svårt att ta mig för nåt alls som har med handarbete att göra men när jag så ska gå iväg och jobba natt då kommer tankar och funderingar kring allt möjligt och jag har ofta med mig både ett och fyra olika projekt att ta mig an under nattens lugna stunder dom nätter vi nu har sådana?
Av någon anledning så vill inte skaparusten krypa fram här hemma utan allt verkar kretsa kring mat och vad ska vi äta nästa gång och hur ska jag få matpengarna att räcka månaden ut vi är ändå i stort sett alltid 6 personer som äter middag här hemma, har en älskad vän som betalar sin del av maten men äter med oss för han är ensamboende och hur kul är det att äta ensam sen vissa dagar kommer både en och tre andra och äter så det känns som att det rör på sig här hemma vilket jag älskar men undrar om det kan ha och göra med min minskade skaparlust.
Sen har jag ju i och för sig både ungar, höns och hund som ska umgås med och ha sin del av mig där barnen vill ha tiden och dom andra bara omvårdnaden plus att jag har en helt underbar gubbe som trots allt har stått ut med mig i 18 år i år och vi har nog alltid haft mycke folk runt oss som både kommit och gått men dom har alltid en plats hos oss även om dom skulle dyka upp utan att vi har hörts på 10år.
Pratade med en vän här om dagen och sa att jag tyckte att jag hade bivit osocial för jag är nästan aldrig och hälsar på folk men hon påstod att så inte var fallet för folk visste ju var jag fanns och kom förbi för hos oss var man alltid välkommen men ville man ha kaffe fick man antingen säga till eller fixa det själv (jag glömmer bort att bjuda på kaffe eftersom jag inte dricker det själv) men är man en del av familjen som man är i detta huset efter andra besöket så kan man ju fixa kaffet själv ju!!
Men trots detta känner jag mig ganska osocial eller hur ska man egentligen definiera att vara social??